Graviditet och vitamin D: en högdosstudie

Graviditet och vitamin D: del 3.
Vi ska titta på den hittills enda högdosstudien som utförts på gravida. I maj 2010 presenterades resultaten av studien av huvudförfattaren Carol L. Wagner från the Medical University of South Carolina: results of a new controlled and randomized study of pregnant women given various doses of vitamin D3, vid Pediatric Academic Societies (PAS) annual meeting in Vancouver, British Columbia, Canada. Tyvärr är studien ännu inte publicerad och har inte gått igenom peer review. Jag har varit i kontakt med Carol Wagner som meddelade att man jobbade för fullt med alla data och att man hoppades på publicering till sommaren. Men vi kan lugnt utgå ifrån att resultaten är korrekta och vederhäftiga, det är ju inga komplicerade experiment det handlar om, men däremot är resultaten sensationella!

Studien utfördes på 494 kvinnor, med början 12-16 veckor in i graviditeten, och man delade slumpmässigt in dem i tre grupper (350 fullföljde). Grupperna fick 400, 2000 eller 4000 IU Vitamin D3 dagligen under hela återstoden av graviditeten, och forskningsteamet visste inte vem som tillhörde vilken grupp. Alla kvinnorna hade farligt låga nivåer av vitamin D när studien startades, <25 ng/mL, se figuren. Kvinnorna kom ifrån South Carolina i USA (32:a breddgraden). Under studiens gång gjordes uppföljningar varje månad och man kontrollerade att inga oönskade effekter uppkom, främst genom att se på Calcium/Kreatinin-kvoten i urinen. Inte ett enda fall av misstänkt överdosering observerades. Man studerade inte bara den resulterande vitamin D-nivån i blodet utan eventuella komplikationer under graviditeten, som havandskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, infektioner, förtida värkar och prematur förlossning. Gruppen som fick 400 IU per dag hade dubbelt så många av dessa komplikationer jämfört med gruppen som fick 4000 IU per dag!

De kvinnor som hade höga halter av vitamin D hade i lägre grad problem med förtida värkar och prematur förlossning, och de hade mindre infektioner. De bästa resultaten fanns bland de kvinnor som fick 4000 IU per dag, och det är också den nivå som forskningsgruppen rekommenderar utifrån just den här studien. De ser det som nödvändigt att ta tillskott eftersom kosten uppenbarligen inte ger tillräckligt med vitamin D och för att vi inte vistas i solen så mycket som vi behöver. Den här studien ger också stöd för den rekommendation som andra forskare nu ger och som innebär att vuxna män och kvinnor bör uppnå en dos om 5000 IU per dag. Det är alltså mer än 10 gånger så mycket som Livsmedelsverket rekommenderar, men i det här fallet tycker jag man ska lyssna på dem som är verkligt insatta och som forskar på området, och slå dövörat till åt de bakåtsträvande troglodyterna på SLV i Uppsala.

Enligt diagrammet så uppnådde gruppen som fick 4000 IU en 25(OH)D-nivå på 45-50 ng/mL på slutet av graviditeten, att jämföras med den nivån som en del forskare  nu rekommenderar för alla individer: 50-80 ng/mL. Mer från Vitamin D Council (min översättning och förenkling):

Genomsnittsindividen börjar lagra vitamin D3 vid nivån 40 ng/mL, men vid 50 ng/mL börjar praktiskt taget alla att lagra det för framtida behov. Vid nivåer under 50 ng/mL förbrukar kroppen vitamin D i samma takt som man producerar det, eller får in det via mat och tillskott, vilket innebär ett slags kronisk vitamin D-svält.

Förmodligen är rekommendationen om 50-80 ng/mL riktig, men den övre delen av intervallet är inte bestämd i några direkta studier, utan är mer en typ av meta-uppskattning från en mängd andra studier.

Som vi kan se av diagrammet så uppnådde inte ens de som fick 4000 IU den önskvärda nivån 50 ng/mL, där de skulle ha varit mättade med vitamin D och ha kunnat lagra något för framtida behov. Det visade sig också att genomsnittsnivån av vitamin D i de nyfödda barnen för denna grupp bara var 27 ng/mL. Det innebär att 4000 IU är alldeles för lite under en graviditet, men enligt försiktighetsprincipen kan inte de här forskarna rekommendera mer än 4000 IU eftersom det är det man har data för. Som vi ska se kan man lugnt ta betydligt mer, dels för att studier visar att personer som vistas mycket i solljus har betydligt högre nivåer i blodet än 50 ng/mL, en del ligger över 80 ng/mL, och dels för att studier visar att ingen risk för förgiftning föreligger för doser under 10 000 IU eller t o m högre. Det ska vi återkomma till.

I media: TelegraphCNN,

Läsning: Assessment of dietary vitamin D requirements during pregnancy and lactationTake vitamin D during pregnancy for your baby.

7 thoughts on “Graviditet och vitamin D: en högdosstudie

  1. Elisabeth februari 17, 2011 / 16:37

    Nu vet jag inte om jag läste tillräckligt noggrant, men så vitt jag vet så finns inga uppgifter om D-vitamininnehåll i bröstmjölk. Man brukar skriva att det är < 0,1µg D. Det finns mao inget D-vitamin i bröstmjölken för att mamman själv har så lite att kroppen inte kan låta det spilla över i bröstmjölken. Det måste finnas ett tröskelvärde. Det vore inte bara intresant att ta/få reda på, det är utomordentligt viktigt.

  2. paleofriend februari 17, 2011 / 19:30

    Kvinnor som får i sig 400 IU vitamin D överför så gott som ingenting till ett barn vid amning enligt studien i Anders länk. Om det optimala intaget för gravida och ammande är 6400 IU ska jag låta vara osagt, men där någonstans börjar det ju se bra ut för både mor och barn. Vi behöver mer studier vid höga doser!

    Lite kul det här med doseringen. Jag kommer ihåg när jag började med ”rejäla” mängder tillskott, 4000 IU tror jag det var. I takt med att jag lärde mig mer ökade jag mängden lite ängsligt till 5000 och sedan 6000. Där låg jag ganska länge och kände på det. När förkylingar och flunsor härjade kunde jag känna att något var på gång i kroppen, men när andra däckade och var rejält sjuka i nån vecka var jag helt ok men kanske lite småtrött. Ett enormt framsteg tyckte jag. Så gick jag upp till 8000 IU per dag och sedan dess märker jag inte av någonting egentligen – teflonläge. En morgon kände jag mig lite täppt i näsan och i bihålorna och jag tänkte att nu är det kört, men efter ett par timmar var allt som vanligt igen. Vad som är rätt dos varierar nog kraftigt från individ till individ och man får prova sig fram, det säger ju mer än en siffra från en provtagning.

  3. Stefan februari 20, 2011 / 08:54

    Hej! I höstas påbörjade jag en topplista med Sveriges alla hälsobloggar. Nu närmar vi oss 600 st men där är fortfarande en hel del som saknas. Eftersom du skriver om hälsa så vore det kul om du ville vara med.🙂 http://www.halsoartiklar.se/bloggar/

  4. Elisabeth februari 20, 2011 / 10:23

    För några år sedan läste jag om inuiter och att de inte födde för tidigt, de hade ej havandeskapsförgiftning och ingen ledvärk/reumatism, ej heller migrän. Detta ansågs bero på det höga intaget av animaliskt omega3.

    Utifrån dagens kunskapsläge skulle det lika gärna kunnat bero på höga=adekvata vitamin-D-nivåer eller kombinationen av omega3 och vitamin-D.

  5. paleofriend februari 21, 2011 / 17:10

    Ja, jag tror du har rätt. Flera studier visar på en hel familj av komplikationer liknande de jag nämner i inlägget, plus några fler, och som är relaterade till brist på järn, folsyra, vitamin D, omega 3, vitamin C, mangnesium och calcium, för att ta de vanligaste… studerar man bara en parameter i en viss studie är det nog lätt att man missar en annan som kanske är viktigare och som dessutom kan vara en konfounder. Inuiter på ursprunglig kost fick nog rikligt med både omega 3 och vitamin D samtidigt (som du är inne på).

    Man kan slita sitt hår när man tänker på hur aningslöst kvinnor går in i graviditeten med förvissningen att deras moderna kost ska ge dem och barnet allt de behöver. Men snart nog ser väl barnmorskan till att ta prover och standard idag är väl akut järnbrist, så det tas väl hand om, och folsyra rekommenderas väl fortfarande. Om vitamin D vet nog barnmorskan ganska lite. Kanske tar mödrar lite extra omega 3 och C-vitamin eftersom fördelarna med det har nått ut i media, och har de också brist på Mg-Ca så offras väl deras egen mineralstatus till förmån för fostrets, och man kan hoppas att det räcker. Efter födseln väntar nya problem med undermålig och potentiellt farlig välling och senare näringsfattig barnmat på burk. På förskolan blir det sen bröd och mer bröd, lättmjölk, margarin och sockrad joghurt😯

Kommentarer inaktiverade.