Annika Linde tog inte sprutan

Rune Lanestrands blogg: Annika Linde tog aldrig sprutan. Följ länkarna och ta del av det Statsepidemiolog Annika Linde säger om att ha ett gott immunförsvar (för egen del, och varför hon inte tog svininfluensavaccinet).

Så det kan bli när man vet en sak och har betalt för att säga en annan. Snart i en kvällstidning nära dig?

Bilden från Aftonbladet.

Annonser

Vacciner och spädbarnsdödlighet – del 2

Har du också ställt dig frågan var alla relevanta och intressanta studier är när det gäller vaccinering av barn? – Men varför det kanske man undrar. Jo, i många länder ger man idag betydligt fler vacciner till spädbarn (barn under 1 år) än man gjorde förr. Hur vet man att det är säkert att ge så många som 26 doser som man nu gör i USA (i Sverige är det 12)? Om man ger 26 doser till ett litet barn under 1 år så har man säkert gjort studier på det och funnit att det är säkert? Eller hur?

Rätta mig om jag har fel, men det fungerar inte så att man ”är säker” när det gäller vaccinering. Det ligger i sakens natur och det skulle vara väldigt svårt att göra utslagsgivande studier, och det skulle kräva väldigt många deltagare för statistisk ”säkerhet”. Dessutom skulle man behöva hålla en mängd variabler under kontroll, ex vis andra vacciner än det man specifikt vill studera. Men visst görs det tester på ett antal individer innan man introducerar ett nytt vaccin. Det är tydligen så att nya mediciner ofta testas för biverkningar på ”fullt friska” individer, och man kan anta att det samma gäller för vacciner. Det säger sig själv att man kan få fler biverkningar för individer med dålig hälsa och försämrat immunförsvar. Mer här: CDC: Why it’s Important to Monitor Vaccine Safety.

Så hur gör man då? Man vaccinerar och så ser man hur det går. Vaccinerar man ett stort antal individer så har en del av dessa naturligtvis dålig hälsa och dåligt immunförsvar, och en del är helt enkelt känsligare för olika saker, och en del är genetiskt predisponerade för vissa sjukdomar. Det här är saker som vare sig föräldrar eller de läkare och annan vårdpersonal som ger vacciner nödvändigtvis vet så mycket om, speciellt med ett barn som bara är några månader gammalt. Det vore rimligt att man innan man vaccinerar testar barnets immunförsvar och känslighet för olika ämnen. Det är ju immunförsvaret som påverkas av vaccinerna. Det vore rimligt att testa vitamin D-status på alla gravida, på alla nyfödda, och sedan kontinuerligt för alla barn under uppväxten, eftersom immunförsvaret är beroende av god vitamin D-status. Man borde självklart göra allt man kan för att undvika problem som kan uppstå som en följd av vaccineringar. Gör man det?

I verkligheten förekommer biverkningar och en del individer får problem av vaccinerna. Biverkningarna ska anmälas till ett register av ansvarig läkare. Här finns det tydligen stora problem. Långt ifrån alla biverkningar anmäls, och det figurerar uppgifter om att bara en bråkdel anmäls för vissa vacciner. Det förekommer tydligen ofta att läkare bestämt motsätter sig att ett vaccin skulle ha orsakat en biverkning även när föräldrarna är tvärsäkra, osv osv. De facto är det ju så att det är hela den vaccinerade gruppen för ett visst vaccin som är försöksgruppen och det är efter vaccineringen som man har möjlighet att studera effekten av vaccinet och dess säkerhet. Då är det rimligt att man är mycket noga med rapporteringen av samtliga biverkningar. Är rapporteringen av biverkningarna tillräckligt bra idag?

Jag har läst en intressant artikel skriven av vaccinkritikerna Neil Z Miller och Gary S Goldman (1, 2): ”Infant mortality rates regressed against number of vaccine doses routinely given: Is there a biochemical or synergistic toxicity?”. De har sett på sambandet mellan antalet vaccindoser givna till spädbarn i olika länder och jämfört detta med spädbarnsdödligheten. I grafen ovan visas resultatet av jämförelsen och de fann ett linjärt samband där spädbarnsdödligheten ökar med antalet vaccindoser. Man kan inte från sambandet veta om det finns ett orsakssamband mellan vaccinerna och dödligheten, men resultaten innebär att man bör studera området närmare. Det är anmärkningsvärt att man i ett land som USA, där man ger flest doser (26 st) har en dödlighet på 6,22 (per 1000) när man i Sverige med 12 doser har en dödlighet på 2,75.
 I tabellen ovan återfinns de länder i världen som har lägst spädbarnsdödlighet, och USA hamnar alltså på 34:e plats. USA har större hälsovårdskostnader per capita än något annat land i världen men har ändå hög spädbarnsdödlighet för att vara ett utvecklat land. Enligt studier så är de mest betydelsefulla faktorerna för låg dödlighet god nutrition, renlighet, rent vatten och tillgång till hälsovård. Det som möjligen skulle kunna vara väsentligt olika i exempelvis Sverige och USA är nutritionen. Är denna så dålig i USA att dödligheten skulle vara mer än dubbelt så hög? Kan det vara så att det högre antalet vaccindoser ger ökad dödlighet? I USA vet man alltså inte särskilt väl varför spädbarnsdödligheten är så hög, och ansträngningar för att minska den har inte lyckats. I USA liksom i andra utvecklade länder har spädbarnsdödligheten gått ned historiskt sett, men när den i USA på senare tid har hamnat på en platå har den i andra länder fortsatt att minska. En faktor som starkt påverkar spädbarnsdödligheten är prematura födslar. Här kan jag tänka mig att nutritionen spelar stor roll, och i studier på gravida och vitamin D-status har vi sett att risken för prematur födsel ökar med dålig status.

Innan man började med de nationella vaccinationsprogrammen i USA (massvaccinering) ca 1960 var krubbdöd så ovanligt att det inte hade ett medicinskt namn och inte fanns med i statistiken över dödsfall. Ungefär 10 år senare infördes begreppet plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Författarna till artikeln för en detaljerad diskussion om orsakerna till SIDS men det blir för omfattande att återge allt här. De visar ex vis att SIDS minskade kraftigt i USA under åren 1999 -2001 medan den totala dödligheten inte minskade i motsvarande grad. De går också igenom studier som har visat att vissa grupper av barn förmodligen har råkat ut för SIDS strax efter vaccinering.

Det finns mycket mer att hämta på området och det finns mer att säga, men det får räcka för den här gången. Min slutsats är att man vet för lite och vaccinerar för mycket. Vi behöver mycket mer kunskap om effekten av vacciner och jag tror att det skulle vara bra om man satsade på att varje barn på naturlig väg får ett bra immunförsvar innan man börjar med vissa vacciner. Det kan i varje fall inte skada! Vi kan inte lägga hela ansvaret på vården när det gäller vaccinering. Vi tar ofta hälsa och gott immunförsvar för givet, och tror att det är helt normalt att åka på den ena förkylningen efter den andra. När det gäller hälsan så är ansvaret vårt eget, och man ska vara väldigt skeptisk till officiella råd och pekpinnar, eftersom dessa som regel inte är grundade på objektiv och oberoende vetenskap.

Relaterat:
Government Paid Millions To Vaccine-Injured Kids – Autism Vaccine Link (HT  Lindberg)

Mer om immunförsvaret här.

Länk mellan autism och diabetes?

 Jag följer området autism med ett särskilt intresse för jag har länge trott att det är något skumt med det. I vissa länder som USA och UK är det nu ca 1% av alla barn som får diagnosen autism spectrum disorders (ASD), från att ha varit okänt och mycket ovanligt för några decennier sedan. Utvecklingen har skett parallellt med andra välfärdssjukdomar och sammanfaller med både skrämselpropagandan mot solljus och med införandet av kostråden. Det sammanfaller också med att antalet vacciner för små barn har ökat (och vissa tror att autism är det direkta resultatet av det).

Området autism verkar inte få de resurser som krävs för att man snabbt ska kunna komma fram till vad orsakerna är, och det känns igen från andra områden där det finns starka finansiella intressen involverade. Den officiella hållningen verkar vara att det handlar om något genetiskt, men man mumlar i skägget. Det är redan klarlagt att sjukdomsutvecklingen handlar om något genetiskt (som det mesta i människokroppen), och det är inte osannolikt att vissa kan vara mer predisponerade för sjukdomen än andra. Men det förklarar inte vad det är som utlöser den genetiska komplikationen, alltså vilken miljöfaktor det handlar om. Det är ju det senare som är intressant. När en unge på hundra blir autistisk borde man fatta att det är bråttom! Andra, mindre allvarliga diagnoser med neurologiska kopplingar, har också ökat mycket kraftigt, och exvis ADHD närmar sig 10% av barnen i Sverige. Någonting är rejält fel, det kan vem som helst inse.

Personligen tror jag att ökningen av autism handlar om flera miljöfaktorer. Mycket talar för att en allvarlig brist på vitamin D hos mor och barn försvårar en normal utveckling av hjärnan. Vitamin D behövs också för att immunförsvaret ska fungera, och de som får diagnosen har ofta problem med det. Många föräldrar med autistiska barn menar att det var vaccinationer som utlöste sjukdomen, men området är kontroversiellt och minst sagt infekterat.

Det är ingen överdrift att säga att det forskas för lite på miljöfaktorerna. Tills vi vet mer kan man tänka själv och kanske ifrågasätta om den moderna livsstilen egentligen är så bra för människokroppen. Vet ”experterna” egentligen vad de talar om när de påstår att vi inte behöver så mycket vitamin D och att det är jättebra med stora lass med snabba kolhydrater, vegoljor, margariner och lättprodukter? DET vet vi nu att de inte gör!

Det är mycket glädjande att se en ny vinkling på autismforskningen i en ny artikel i Science Daily: Common Link Suggested Between Autism and Diabetes: Study Implicates Hyperinsulinemia in Increased Incidence of Autism. Från texten (min översättning):

”Det verkar som om både typ 2 diabetes och autism har en gemensam underliggande mekanism – försämrad glukostolerans och hyperinsulinemi,” säger biokemisten Michael Stern vid Rice University, författare till en debattartikel som nu finns online i den här månadens utgåva av Frontiers in Cellular Endocrinology.

Hyperinsulinemi, ofta ett förstadium till insulinresistens, är ett tillstånd som karaktäriseras av höga nivåer av insulin i blodet. Insulinresistens förknippas ofta med både fetma och typ 2-diabetes.

”Det skulle vara mycket enkelt för kliniska forskare att testa min hypotes,” säger Stern. ”De kan göra det genom att sätta autistiska barn på en lågkolhydratkost som minimerar insulinutsöndringen och se om symptomen förbättras.”

Läs hela rapporten i Frontiers in Cellular Endocrinology: Insulin signaling and autism.

Aktuellt:
What’s Going On? The Question of Time Trends in Autism
Genetic variant and autoantibodies linked to having a child with autism
You Are What You Eat 
Low Vitamin D: A Contributor to Mental Disorders in Children?
Autism går att se på ansiktsformen

Tidigare inlägg om autism

Autism och vitamin D

Om du inte är bekant med John Canells teori om att vitamin D-brist kan leda till autism hos barn, så finns nu möjligheten att läsa om det i en inspirerande artikel: ”New Research on Vitamin D, Part 5: Vitamin D, Autism and Other Childhood Diseases of Modern Civilization”.

Diagrammet ovan visar förekomsten av autism hos barn sedan 1975. Den kraftiga ökningen sammanfaller i tiden med bl a det ökande användandet av solskyddskrämer och att alltmer tid tillbringas inomhus. Det var 1988 som  American Medical Association gav rådet att man alltid skulle undvika solen såvida man inte hade tagit på sig solskydd.

Vitamin D är helt avgörande för immunförsvarets funktion och kan därför vara med och förhindra ex vis autism och autoimmuna sjukdomar som diabetes. När det gäller autism tror jag personligen att det inte bara handlar om genetisk disposition och svagheter i immunförsvaret på grund av ex vis brist på vitamin D, utan också om främmande skadliga ämnen och olämpliga element i kosten, som allvarligt påverkar immunförsvaret. Det råder inget tvivel om att det finns en koppling mellan autism och problem med tarmsystemet, och därmed immunförsvaret.

Vi vet ännu för lite om vad miljöpåverkan och kosten kan ha för inverkan, men vi vet ändå så pass mycket att man vet ungefär på vilka områden man bör tillämpa försiktighetsprincipen. Tyvärr finns det ett mycket hårt motstånd mot att utföra objektiva studier på de här sakerna. Den dagen man ens får nämna att vacciner kan ha några skadliga effekter, utan att bli anklagad för att vara en foliehatt, kanske man kan utföra de studier som behövs för att ge föräldrar ett underlag när de står där i valet och kvalet.

En pågående kartläggning, med självrapportering från föräldrar med helt ovaccinerade barn, har gett mycket intressanta resultat. Men kom ihåg, det här handlar inte om vetenskap, det är bara en kartläggning. Sarah, med bloggen The Healthy Home Economist, har sammanfattat resultaten så här långt (7500 fall) (min översättning):

Mindre än 10% av icke-vaccinerade barn har allergier av något slag. Det kan jämföras med 40% av barn i USA i åldrarna 3-17 som har allergi mot minst en allergen och 22,9% som har en allergisk sjukdom.

0,2% av icke-vaccinerade barn har astma. Det kan jämföras med 14-15% bland vaccinerade barn med astma i Australien, 4,7% i Tyskland och 6% i USA.

1,5% av icke-vaccinerade barn har pollenallergi, att jämföras med 10,7% i Tyskland.

2% av icke-vaccinerade barn hade neurodermatitis. Denna autoimmuna sjukdom finns bland 13% av barnen i Tyskland.

ADHD fanns bara bland 1-2% av de icke-vaccinerade barnen. Det kan jämföras med nästan 8% av barnen i Tyskland med ytterligare 5,9% gränsfall.

Infektioner i mellanörat är mycket sällsynta hos icke-vaccinerade barn (mindre än 0,5%). I Tyskland har 11% problem med detta.

Mindre än 1% av icke-vaccinerade barn hade haft sinusit, bihåleinflammation. Det kan jämföras med över 32% av barnen i Tyskland.

Endast 4 av de icke-vaccinerade barnen, av de totalt 7600 hade allvarlig autism. I alla 4 fallen hade dock modern höga halter av kvicksilver. I USA är det ungefär 1 av 100 barn som har denna neurologiska sjukdom, och 1 av 38 pojkar i Storbritannien.

Alla inlägg om autism.

Interview with John Cannell on Vitamin D


Mike Adams på Natural News
har gjort en intervju med chefen för Vitamin D Council, Dr. John Cannell (1 tim 7 min). Mycket bra och informativt!

Vitamin D Council rekommenderar 5000 IU från olika källor för vuxna. I intervjun förklarar Cannell hur oerhört väsentligt vitamin D är för vår hälsa, och att 5 -10 % av våra gener är helt beroende av en hög nivå för att kunna fungera. Han förklarar också hur solskräcken uppfanns av solskyddsindustrin.