Mera trams från Livsmedelsverket

Om man är intresserad av kost och hälsa kommer man oundvikligen att stöta på Livsmedelsverkets olika utspel. Efter många år har jag inte fått anledning att ändra uppfattning: de antingen saknar kompetens på sitt eget område, eller också vill de helt enkelt inte göra ett bra jobb. En känd forskare i Linköping menade att de har stora kunskapsluckor. Andra menar att de egentligen är till för att gynna livsmedels- och läkemedelsindustin.

När de nu äntligen gör något på ett väldigt eftersatt område, vitamin D, så blir det en stor besvikelse. Man inför regler för att det ska tillsättas vitamin D i vissa livsmedel, främst mjölkprodukter och matfetter. Det rekommenderade intaget ligger dock kvar på 10 µg per dag (400 IU), för alla utom dem som är över 75 år, där det är 800 IU som gäller. Skälet till att införa tillsatt vitamin D är att man har konstaterat att det råder stor brist på vitamin D i befolkningen, och att man vill förebygga benskörhet. Ingenting sägs om alla de andra effekterna som vitamin D har på människokroppen, speciellt för immunförsvaret.

Till saken hör att det inte finns något vetenskapligt underlag för att människans behov är just 400 IU. Jag ägnade några månader åt att ta reda på detta, och i likhet med andra kan jag bara anta att denna siffra kommer av att man en gång för länge sedan i England observerade att barn som fick en sked fiskleverolja per dag inte fick engelska sjukan (Rickets), eller rakit som det heter i Sverige. En sådan sked innehöll ca 400 IU. Det är allt. För att göra en lång historia kort, så vet man ofantligt mycket mer om vitamin D idag, och att ha brist på detta prehormon kan få allvarliga konsekvenser, inte bara när det gäller benskörhet.

Det gränsvärde som gäller för att man inte ska ha brist är omöjligt att komma upp till om man bara får i sig 400 IU. Under större delen av året får vi inget bidrag från solen och därför är rekommendationen alldeles för lågt satt. En vuxen person förbrukar ungefär 10 gånger denna mängd, eller mer, för olika processer i kroppen. En välgjord studie har visat att ammande mödrar behöver ett intag på 6400 IU för att barnets vitamin D-nivå ska bli tillräcklig. Det finns mycket mer att säga om det här, men slutsatsen blir att man helt kan ignorera Livsmedelsverkets rekommendation då den är både ovetenskaplig och farlig.

 

Rakit ökar i Storbritannien

Antalet fall av Rakit har ungefär fyrdubblats under de sista tio åren i Storbritannien, och nu föreslår regeringens chefsläkare att alla barn under 5 år ska få vitamin D-tillskott gratis: Free vitamins for all under-fives advised by chief medical officer. Om inte någon lobby-organisation protesterar så bör det finnas goda möjligheter för att förslaget går igenom. Däremot är det nog helt otänkbart att man skulle ändra de ovetenskapliga råden om att undvika solen till varje pris.

Det här förslaget är intressant, och har ett nyhetsvärde, eftersom det belyser ett allvarligt systemfel inom offentlig hälsorådgivning.

Webinar on Vitamin D and Autism

GrassrootsHealth webinar series: Vitamin D and Autism

Videon på Youtube

Vitamin D viktigt för insulinkänslighet

En ny studie har gett intressanta resultat för insulinresistens vid kraftig övervikt hos ungdomar (Det är sannolikt att liknande resultat skulle fås även för andra grupper). Dålig vitamin D-status har för både ungdomar och vuxna tidigare kopplats till högre förekomst av metabolt syndrom, diabetes typ 2 och till båda samtidigt.

I det här fallet fick en grupp med 35 kraftigt överviktiga ungdomar antingen 4000 IU vitamin D3 per dag eller placebo under 6 månader. Inga signifikanta skillnader kunde observeras för BMI, inflammationsmarkörer eller blodsockernivåer. D3-gruppen hade ökat mängden 25(OH)D med 19,5 ng/mL jämfört med 2,8 för placebogruppen (48,8 resp. 7,0 nmol/L). Fasteinsulin hade ändrat sig med – 6,5 resp. + 1,2 μU/mL (- 39 resp. + 7,2 pmol/L).

Man konkluderar med att det kan vara en effektiv metod att korrigera dålig vitamin D-status vid behandling av övervikt och insulinresistens. Samtidigt är man fortfarande vidskepliga och säger att man aldrig skulle rekommendera så här höga nivåer till vem som helst. Lägg märke till att det inte finns någon vetenskaplig evidens för dagens rekommendation om 400 – 600 IU.

Vitamin D Council rekommenderar 5000 IU per dag till ungdomar och vuxna och en mängd studier visar att detta, och även betydligt högre nivåer, är helt säkert. 5000 IU är en lämplig nivå att börja på (för det totala intaget genom mat och tillskott), om man inte blir exponerad för stark sommarsol, för att så efter ett par, tre månader testa sin nivå och justera intaget efter det.

Ref: Correcting vitamin D insufficiency improves insulin sensitivity in obese adolescents: a randomized controlled trial

D-vitaminbrist hos barn trots riktig kost

”D-vitaminbrist hos barn trots riktig kost” är titeln på en artikel från Diabetesportalen, och som i sin tur bygger på ett pressmeddelande från Umeå Universitet.

Förskolebarn i norra Sverige har för låga nivåer av D-vitamin redan i slutet av sommaren och värdena sjunker under vintern. Även om kosten följer rekommendationerna räcker inte solljuset till, visar forskare vid Umeå universitet i en nyligen publicerad rapport.

För den som har följt området vitamin D under de senaste åren är de här resultaten föga förvånande, inte minst när det gäller barn i norra Sverige. Det har varit känt sedan länge att det i princip är omöjligt att få behovet av vitamin D uppfyllt genom kosten. Det är ett feltänk som verkar vara svårt att överge. Så är det i den här studien också, och man försöker nu ta reda på hur mycket vitamin D man ska tillsätta mjölk för att barn ska få bra nivåer av vitamin D. I andra sammanhang figurerar tankar på att berika vetemjölet på nationell nivå på olika ställen i världen.

Ända fram till i modern tid har människan fått sitt behov av vitamin D genom solen, med några få undantag, och med de mängder som krävs för relevanta nivåer i kroppen, för exvis immunförsvar och genuttryck, är det fortfarande solen som gäller, eller rejäla tillskott av rent vitamin D3. Vi var mer ute förr i tiden. Att gå vägen via kosten är inte en framkomlig väg. Att tänka på i sammanhanget är att de två livsmedel som är aktuella, mjölk och vetemjöl, också är de två livsmedel som har störst potentiell negativ inverkan på folkhälsan med tanke på deras innehåll av laktos, kasein och antinutrienter som gluten. För många barn och vuxna är mjölk och vetemjöl direkt olämpliga som föda.

Brist på vitamin D: Låg bentäthet och MS

Med tanke på det starka sambandet mellan sjukdomen MS och vitamin D-brist, liksom det starka sambandet mellan låg bentäthet och vitamin D-brist, är det inte helt överraskande att man nu funnit ett samband mellan MS och låg bentäthet redan vid de första tecknen på MS. Här följer en översättning av en artikel från forskning.no.

Låg bentäthet hos nya MS-patienter

Nydiagnostiserade patienter med multipel skleros har låg bentäthet och ökad risk för att utveckla osteoporos.

Låg bentätheten visar sig ofta i ett tidigt skede av multipel skleros (MS). Detta är olyckligt, för låg bentäthet kan leda till benskörhet.

Forskare Stine Marit Moen vid universitetet i Oslo har mätt bentätheten hos unga patienter som nyligen diagnostiserats med MS och jämfört med jämnåriga friska försökspersoner.

Upptäckten undergräver tidigare antaganden. Överraskande nog hade MS-patienter låg bentäthet redan vid sjukdomsutbrottet. Det innebär att MS och låg bentäthet kan ha några av de samma orsakerna. Det har inte varit känt tidigare.

En gemensam nämnare
Forskare har vetat att MS-patienter, liksom många andra med en kronisk sjukdom, kan få låg bentäthet vid låg fysisk aktivitet, dålig kost och förändrade matvanor eller från mediciner som urholkar skelletet. Men nu är benhälsan mätt redan från början av sjukdomen.

– Vi talar om unga pigga människor i normal aktivitet och arbete, och utan några stora funktionshinder. Det var inte självklart att dessa skall ha låg bentäthet, säger Moen.

Utgångspunkten för studien är teorin om förhållandet mellan låga nivåer av vitamin D och risken att utveckla MS.

– Eftersom detta är en riskfaktor, letade vi efter andra konsekvenser av låg vitamin D-nivå i början av sjukdomen. Till exempel benskada, eftersom D-vitamin är viktigt för återuppbyggnaden av benvävnad, förklarar Moen.
Lågt vitamin D kan minska absorptionen av kalcium och då får kroppens byggnadsarbetare slita, för utan kalcium är det svårt för dem att bygga ben.

Låg bentäthet kan leda till benskörhet
Moen har studerat patienter i Oslo som fick MS diagnos från 2005 till 2008. Även de som hade de tidigaste möjliga tecknen på sjukdomen ingick i studien.

107 personer fick diagnosen och 99 ingick i studien. Kontrollgruppen valdes slumpmässigt ur befolkningsregistret och patienterna rekryterade dessutom själva ytterligare en kontrollgrupp som de inte var släkt med.

Bentätheten har aldrig tidigare mätts systematiskt hos unga nydiagnostiserade MS-patienter, det har tidigare varit fråga om äldre personer med långt framskriden sjukdom.

Den nya kunskapen gör det lättare att förebygga benskörhet på ett mer målinriktat sätt.

– Vi bör tänka på detta redan tidigt i processen, betonar Moen.

– Vi ska inte dramatisera, men vara mer vaksamma och förebyggande bland dem som har flera riskfaktorer. Hälsosam kost, rökavvänjning, ökad viktbärande fysisk aktivitet – allt detta bidrar till att minska risken för att utveckla osteoporos.

Att inte sola sig i glansen av vitamin D
Det finns flera gemensamma drag för MS och osteoporos. Ett av dem är den låga nivån av vitamin D – ett vitamin kroppen själv producerar när den utsätts för sol. Inte konstigt då, att förekomsten av MS ökar ju längre bort från ekvatorn man kommer.

Sjunker D-vitaminnivån ökar risken för MS. Eftersom samma vitamin påverkar bentätheten, kan bristen på det bidra till utvecklingen av både MS och osteoporos.

– Vi är inte säkra på vad som orsakar resultaten, säger Moen.

– Det kan vara D-vitaminbrist, och det  kan vara MS sjukdomen i  sig själv med inflammation, eller en genetisk disposition. Det är sannolikt att det är ett samspel mellan flera faktorer.

MS kan utvecklas på olika sätt. Nu vill Moen veta om de olika undergupperna av sjukdomen har varierande bentäthet.

– Undergrupper av MS ger olika funktionshinder hos patienter. En väg framåt är att studera olika typer av förlopp för att se hur dessa utvecklar sig även i fråga om benhälsa, säger Moen.

Reprint: Vitamin D is Now the Most Popular Vitamin

Source: Orthomolecular Medicine News Service, January 17, 2013

by William B. Grant, Ph.D.

(OMNS Jan 17, 2013) There were 3600 publications with vitamin D in the title or abstract in 2012 according to PubMed.gov . This brings the total number of publications on vitamin D listed at PubMed to 33,800 (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed). This total compares to 35,100 on vitamin C or ascorbic acid, 21,700 on vitamin E, 19,100 on vitamin A, 17,600 on folate, and 12,000 on vitamin B12. However, since the beginning of 2000, there have been 20,500 publications on vitamin D but only 16,300 publications on vitamin C or ascorbic acid. Thus, vitamin D is the most popular vitamin even though strictly speaking it is not a vitamin. Instead, it is a necessary hormone that can be made in the body through the action of ultraviolet-B (UVB) light. However, it can also be obtained orally through the diet or supplements.

Top 16 Vitamin D Papers of 2012

The following list of top vitamin D papers for 2012 was selected from a search at PubMed.gov at the end of 2012. The list started out with 60 of candidate papers. This list was then sent to a panel of vitamin D researchers and advocates, who added a few more papers, then voted on the entire list. The final list has papers from a variety of health effects. Many other fine papers could not be included due to space limitations.

4,000 IU vitamin D3 was of great help during pregnancy

A topic that generated considerable interest this year was the role of vitamin D during pregnancy. In a pair of papers, researchers from the Medical University of South Carolina discussed the findings and implications of their randomized controlled trial of vitamin D supplementation during pregnancy [Hollis et al., 2012; Wagner et al., 2012]. Over 300 women were enrolled in the study. Women were assigned to take supplements containing 400, 2000, or 4000 IU/d vitamin D3 or a placebo. No adverse effects were found such as hypercalcemia or hypercalcuria. This study found that it took 4000 IU/d to raise serum 25-hydroxyvitamin D [25(OH)D] levels to about 40 ng/ml (To convert to nmol/l, multiple ng/ml by 2.5.), a nearly optimal level of 1,25-dihydroxyvitamin D. 1,25-dihydroxyvitamin D is the active or hormonal metabolite of vitamin D which among other things controls the expression of several hundred genes. (See Hossein-nezhad and Holick [2012] for a summary of the effects of vitamin D on fetal development.) In the study, those taking the higher vitamin D doses had significantly reduced risk of primary Cesarean section delivery and pre-eclampsia. Other adverse pregnancy outcomes occur with vitamin D deficiency such as premature delivery and low birth weight, but too few women were enrolled in this study to find statistically significant results on these conditions.

Continuation…

Subscription link http://orthomolecular.org/subscribe.html

OMNS archive link http://orthomolecular.org/resources/omns/index.shtml

Jodå, vitamin D hjälper mot luftvägsinfektioner

En svensk studie har nyligen publicerats: Vitamin D3 supplementation in patients with frequent respiratory tract infections: a randomised and double-blind intervention study (pdf-hela). Studien visar väldigt tydliga resultat för den grupp som fick 4000 IU jämfört med referensgruppen som fick placebo. En bra sammanfattning finns i en video som är sammanställd av Vitamin D Council.

The main conclusion is that vitamin D3 supplementation reduces symptoms and antibiotic consumption among patients with an increased frequency of respiratory tract infections. Thus, vitamin D3 supplementation may be an alternative strategy to reduce antibiotic use among patients with recurrent respiratory tract infections.

Vitamin D-nivåer hos allvarligt sjuka barn

Science Daily tog igår upp en ny studie som publicerats i Pediatrics: The Association of Vitamin D Status With Pediatric Critical Illness.

Det anses vara den första studien som ser på vitamin D-nivåer hos mycket allvarligt sjuka barn. Man har mätt vitamin D-status på över 300 barn som har vårdats på intensivavdelningar på olika sjukhus i Kanada, med ex vis allvarliga infektioner, och andra allvarliga skador och tillstånd som krävde omfattande operationer. Man fann att 3 av 4 barn i gruppen visade sig ha vitamin D-nivåer (25(OH)D) under det som anses vara säkert enligt rådande normer (förmodligen 50 nmol/L = ”allvarlig brist”, vilket egentligen är en mycket låg nivå). Barnen som hade lägst nivåer var sjukare, behövde mera livsuppehållande åtgärder och blev kvar på intensivavdelningarna under längre tid. I gruppen hade 69% nivåer under 50 nmol/L och 23% mellan 50 och 75 nmol/L.

Som så ofta så handlar det om statistik, en observationsstudie, men resultaten är intressanta även om de inte betyder att man vetenskapligt sett kan säga att de problem som barnen hade drabbats av direkt beror på vitamin D-brist.

Enligt Vitamin D Council bör man ha en nivå för 25(OH)D över 125 nmol/L.

Gravidas vitamin-D-nivå och risken för diabetes typ-1 hos avkomman

Idag skriver Foodconsumer om en ny norsk studie på gravida och risken för att ett barn ska få diabetes typ-1. Studien är inte speciellt ny, den publicerades online redan i november 2011, men är inte mindre intressant för det. Titeln på studien förklarar vad det handlar om, Maternal Serum Levels of 25-Hydroxy-Vitamin D During Pregnancy and Risk of Type 1 Diabetes in the Offspring, alltså nivån av 25-hydroxyvitamin D (25(OH)D) i blodet under graviditet och risken för diabetes typ-1 hos avkomman.

Från en grupp av 29 000 kvinnor valde man ut 109 som hade fått ett barn som utvecklade diabetes typ-1 före 15 års ålder, och en kontrollgrupp med 219 kvinnor. Man delade in kvinnorna i kvartiler efter den uppmätta 25(OH)D-nivån, och man kunde då se en trend för ökad risk för diabetes typ-1 med lägre 25(OH)D-nivå. För kvinnorna i kvartilen med de lägsta nivåerna fanns det mer än dubbelt så många fall som i kvartilen  med de högsta nivåerna.

Nu handlar det här om en observationsstudie och man kan inte säga att det faktiskt finns ett orsakssamband som det som indikeras av det statistiska sambandet. Men den här studien, tillsammans med många andra studier, talar ändå för att det sannolikt är mycket viktigt att ha en hög nivå av 25(OH)D före, under och efter (amning) graviditeten.

Genomsnittsnivån av 25(OH)D var signifkant lägre i gruppen av kvinnor vars avkomma fick diabetes typ-1 jämfört med kontrollgruppen, 65,8 vs 73,1 nmol/L, och då menar man matematisk signifikans. Båda dessa värden är i mina ögon väldigt låga även om de är representativa för den norska befolkningen i stort, och därför kanske skulle kunna kallas normala. Vitamin D Councils rekommendationer (för alla) är att man bör ligga på en nivå över 50 ng/mL, och att en övre säker gräns kan ligga vid 100 ng/mL, alltså 125 – 250 nmol/L. För att uppnå dessa nivåer anser de att man bör ligga på en total dos (sol och kost) per dygn på 5000 IU vitamin D eller över (gravida över 6000 IU). Det svenska livsmedelsverket rekommenderar fortfarande 400 IU och för vissa ännu lägre. De norska rekommendationerna är de samma som de svenska.

Som jag visat i tidigare inlägg så saknas det ett vetenskapligt underlag för livmedelsverkets rekommendationer för vitamin D. Den bygger på en historisk observation, att barn som fick ungefär den mängden vitamin D via fiskleverolja inte fick engelska sjukan (rakit). Det är allt man har. Samtidigt bortser man från all den forskning som faktiskt har gjorts, och då även interventionsstudier på gravida, där doser på 4000 IU visade sig vara helt ofarliga och dessutom ledde till betydligt färre komplikationer under graviditet och födsel än för de kvinnor som fick 2000 eller 400 IU.